subtitle

whitespacer

 

Min vän hållbar konsumtion

20131018 /
Förra veckan cirkulerade två texter i miljösverige baserade på en rapport som Nordiska Ministerrådets arbetsgrupp för hållbar konsumtion och produktion beställt. I rapporten redogjordes för att det har vuxit fram flera seglivade myter som det måste slås hål på eftersom de bromsar upp den hållbara konsumtionsutvecklingen. En av myterna var att hållbar konsumtion ensamt räcker om vi ska ställa om hela samhället till ett mer hållbart. Att förändringar istället måste ske på systemnivå, att frågan om den hållbara konsumtionen därför borde lyftas till politisk nivå, att ansvaret inte ska ligga på konsumenten. En av texterna nämnde direkt KRAV och rättvisemärkt. Som två goda spelare, men som alltså inte ensamma kunde ställa om ett helt samhälle.
   Jag håller givetvis med. Till viss del. Men jag tänker också följande: Varför begränsas alltid debatten om hållbar konsumtion till det vi handlar i mataffären? Sen när är det bara i mataffären vi "konsumerar"? Om vi begränsar begreppet hållbar konsumtion till att enbart innefatta lösa saker som ryms i bagageutrymmet på en bil så förminskar vi vår egen betydelse som konsument. Och i alla fall jag konsumerar mycket mer än så. Ja, jag kan ju inte tala för er andra, men jag lägger till exempel mycket av min konsumtion på tjänster, elbolag, lån, fritid, kläder, musik, restaurangbesök och min trädgård (snyft, vi ses i mars), och jag har i alla fall sett en granne eller två som även de påtat i sin trädgård. För ett år sedan konsumerade jag ett hus och i förra veckan gick en kompis till mig till frisören. En gång för hundra miljoner år sedan reste jag utomlands. Ni ser!
   Sen när slutade man vara en konsument när man är färdig i kassan på Coop? Ja, jag vill ju inte dra det så långt som att påstå att man egentligen konsumerar allt man väljer, även om det helt klart är en lättaste generaliseringen, för det skulle bli så dirty och kriminellt om jag till exempel hade konsumerat min man och en politiker, men ni förstår vad jag menar. Och apropå politiker, finns det inte vidare en stor missuppfattning i att "politiken" är en egen apparat som styr sig själv och som fristående enhet ska ta beslut som är bra för oss, folket. När det ju i själva verket är vi som väljer våra politiker, utifrån vad de prioriterar, från första början.
   Politiker har två uppdrag - ett som är åt oss, folket, och ett som är deras eget; att ta hand om vårt land på bästa sätt samt att bli omvalda så att de kan fortsätta ta hand om vårt land på bästa sätt. Det är väl inte bara jag som inte har missat hur extremt mycket kraft och kostym de lägger på valkampanjer, på att driva rätt fråga i rätt tid och på PR? Väl? Politiker lägger upp sina valkampanjer efter de frågor som de tror engagerar medborgarna mest och som således kan ge flest röster. Om inte vi som medborgare visar att vi tycker att hållbarhetsfrågan är den absolut viktigaste blir det jobbsnack i år igen, trots det faktum att vi inte har aning om hur arbeten kommer att kunna fördelas i framtiden när utarmningen av den biologiska mångfalden hotar våra ekosystemtjänster och därmed hela vår industri eller när andra länder springer om Sverige i miljöteknisk utveckling och hotar urholka vår egen satsning och därmed arbetstillfällen. Till exempel. Vi får ju för guds skull ha lite respekt för att det är lite jobbigt för politiker att lyfta en fråga på systemnivå när väljaren bara vill ha business as usual! Krasst så riskerar de i dagsläget att åka ut på den snart två grader förhöjt tempererade backen ifall de driver miljöfrågan för hårt. 
   Hållbar konsumtion, hållbara konsumenter, please go on. Ni är jätteviktiga och ni ställer visst om samhället till ett mer hållbart. Ni är en mycket tydlig vägvisare för våra folkvalda om vilket ben de ska stå på, eftersom de behöver veta att de kan driva frågan. Ni är också vägvisare för i vilken bransch och hur landets företag och entreprenörer ska etablera sig, eftersom de vill vara där köpkraften är stark, om det så gäller ett höghus, mat eller energikälla.
   En ensam ekologisk mjölk är inte stark, men när tillsammans med ett ekologiskt frisörbesök, ett energisnålt hus, förnyelsebara energikällor, vettiga politiker, en hybridbil, tågresor istället för bil, ekologiska kläder i recyklade material och och tiotalet energisnåla hushållsmaskiner kan vi snacka.
   Istället för att backa.
   Slut. 


   Jävligt ekologiska skor.

  





Inga kommentarer :

Skicka en kommentar