subtitle

whitespacer

 

Vit medelklass konsumerar

20140530 /
En cykel. Det är det vi ska ha.
Vit medelklass åker till en cykelaffär för att hitta en bra cykel åt en sjuåring.
Innan vi är framme har alla hunnit bli hungriga, vi beslutar oss för att äta på Max. I bilen för en gångs skull.
Mannen beställer, jag ger order från passagerarsätet. Ska själv ha "den menyn med minst klimatpåverkan tack" . Mannen vägrar säga det i drive through mikrofonen. Skäms. Tycker att det räcker med att barnen går runt och kampsjunger "ut med rasisterna, in med feministerna" hemma. Att det får vara nog.
Jag får ett Friscomål.

Vit medelklass kommer fram till Sportson. En cykelhandlare.
När vi går in slår gummidoften emot oss. Barndomsminnen kickar in, jag blir glad. Sen vaknar förnuftet. Någon har tillverkat alla de här gummistinkande cyklarna. I Asien.
Jättejättemånga. Alla kommer inte ens att säljas.
Ångest smyger sig på. Men barnen är glada, det tar över.

Vi ska välja cykel. Det är svårt. Jag drabbas av svettningar och väser till min man
- Hjälp, jag mår illa av det här. Ska vi inte titta begagnatmarknaden i alla fall, det här är inte sunt" varpå den manliga halvan av vit medelklass säger
-Skärp dig, ingen av barnen har någonsin fått ett ny cykel av oss. Och den här kommer de andra två också att ha. Nu köper vi en för en gångs skull.

Men vilken? det ät frågan.
Kvinnlig halva av vit medelklass frågar Sportson vart cyklarna är tillverkade.
Sportson svarar Taiwan.
Kvinnlig halva frågar vilket företag som fortfarande är svenskägt. Vill i alla fall att lite pengar ska stanna.
Sportson svarar.
Kvinnlig halva frågar om arbetsförhållanden i fabriker. Om hållbarhetsarbeten.
Sportson tittar på mig med förunderlig blick. Har aldrig fått frågan. Vet inte.
Ångesten växer.

Vit medelklass väljer och ska betala. Den kvinnliga halvan är blek.
-Vad gör ni med alla cyklar som byts in - det måste ju vara en del när ni har en så bra deal? (byt in din gamla cykel som är köpt på Sportson så får du halva det priset som du betalade för den i rabatt på den nya) frågar min man.
- De fixar vi upp och skänker vi till Stadsmissionen. Förra lasset gick till SriLanka svarar Sportson.
Ångesten lättar.
Försvinner faktiskt.
Den kvinnliga halvan kan äntligen andas igen.
Men efterskakar lite. Är upprörd och väser:
- OCH VART STÅR DET!!! JAG HAR PRECIS VARIT MYCKET SKEPTISK TILL DET HÄR I 20 MINUTERS TID! KOMMER TYP ATT BEHÖVA ÅKA HEM OCH VILA EFTER DET HÄR. 
-Oj, jaha. Det finns nog en liten skylt därnere någonstans säger han tveksamt, nu ännu mer negativt inställd till den kvinnliga halvan. Som fortsätter:
-JAG VILL ATT DET SKA VARA DET FÖRSTA SOM STÅR NÄR JAG KLIVER IN HÄR. DET KALLAS HÅLLLBARHETSKOMMUNIKATION. DU GÖR MIG EN TJÄNST MED DEN. HERRE GUD!

Ler hela vägen hem. Barn i SriLanka ska cykla på Junis cykel.
Det var nära att jag missade det.

Vit medelklass blir allt mer medveten och att missa kan innebära att dissa.
För det som inte syns finns inte.
Get it?
Slut.

#älskahållbarhetskommunikation





1 kommentar

  1. Fantastiskt! Som alltid. Skulle passa i en kolumn. Bra skrivet. Tack för du delar med dej. /Angelica

    SvaraRadera